Mitt lilla hjärta.

Det har varit lite svårt att blogga på senaste då dottern hållit sig längre vaken om kvällarna och så fort datorn åker fram blir hon bokstavligen crazy(!!). Men här ligger jag nu i min säng bredvid mitt hjärta och hör hennes sovandes andetag, och jag inser att imorgon är hon inte 0 år. Imorgon för ett år sen gick mitt vatten och det var dags för det efterlängtade miraklet att anlända, för ett år sen imorgon så blev vi föräldrar för första gången. Vad hände med tiden, alltså på riktigt?! Klart jag blir sentimental i denna skrivande stund (lär vara det hela dagen imorgon - min stora tjej!!) och stolt på samma gång. Det är nästan surrealistiskt. Det går verkligen inte att beskriva den kärleken jag känner för mitt barn. Hon fyller 1 år imorgon - ett år av ren lycka, med många skratt och tårar och framför allt oändlig kärlek. Obeskrivligt. Kärlek.

Litet fint kvällsord såhär på nattkvisten,