söndag 26 juni 2016

Midsommar 2016

NU äntligen kan jag blogga igen och föra över bilder. Vår gamla dator checkade ut för cirka 2 veckor sedan, så jag kunde varken blogga eller fortsätta med arbetet med rensning utav bilder. Skönt med skatteåterbäring :) 

Den här helgen börjar nu lida mot sitt slut och jag kan bara säga att den har varit väldigt mysig, fastän stora dottern vakna sjuk idag igen. Jag har aldrig riktigt älskat midsommar eller snarare, midsommar har aldrig levt upp till mina förväntningar de senaste åren. Men i år! I år fann jag en ny kärlek för midsommar och denna högtid. Vi hade en alldeles perfekt midsommar med häng och dans kring midsommarstången i Tyresta by, och därefter hade vi släktmiddag med Johnnies sida. Våra barn är så välsignade med kusiner i samma ålder och glädjen man ser när de leker tillsammans är ovärderlig. Känslan under hela dagen var bara så otroligt mysig. Tänkte att jag lägger upp bilder så ni kan se vår helg istället. Dessutom var det Lovas första midsommar någonsin - gick kalas och hon verkade njuta till fullo hon med!

Igår vaknade barnen sjuka igen.. känns som att vi inte har varit helt friska på typ 3-4 veckor nu, vilket är väldigt tråkigt. Johnnie stannade hemma med kidsen och jag åkte iväg med mina bröder och svägerska på lite äventyr i Nynäshamn. Jag är ju en äkta sjöjungfru från västkusten och älskar havet och riktiga ständer med sand, men det är ju lite av en bristvara här uppe när det bjuds mer på skärgårdsmiljö. Men jag börjar se tjusningen här uppe.. Där vi var, Lövhagen/Knappelskär, var otroligt underbart. Så fort min lilla familj blivit frisk, det är helg och alla är lediga får vi åka dit igen. Freja skulle älska det! Det kändes konstigt att varken ha barn eller man med, men då kunde jag ju passa på att umgås med syskonen och svägerska lite extra mycket. 

Den här helgen har sannerligen varit mysig!

fredag 10 juni 2016

Rytmen finns i vårt blod

Vädret ute är inte någon höjdare, så idag spelar vi hög musik och dansar här hemma. Dessa två sessorna har båda visat ett tidigt intresse för musik och rytm. Från 7-8 månader har båda rört sig och gungat till takten - bådar gott ;) Vi tycker det är superkul att musik är så närvarande i våra döttrars liv, för det det är något som både jag och Johnnie verkligen älskar. 

Ju äldre barnen blir nu så märker man att de mer och mer får syskonkärlek sinsemellan. Och det är verkligen härligt att se! Tänk att ni två kommer alltid ha det bandet och alltid ha varandra. 



onsdag 8 juni 2016

Hej igen!

Nu har jag äntligen överfört alla bilderna från mobilen och börjat gå igenom och rensa lite smått. Det tar en del tid för det hinner bli en del bilder (typ 4000+) på en vår. Det senaste som hänt för kidsen är att Lova nu kryper och har nu fått tre tänder, Freja har vuxit och blivit så modig att hon nu vågar klättra upp själv och åka rutschkanor helt själv. 
Det går verkligen se hur stolt hon är över att hon själv kan.
Nu är det full fart på den här unga damen.

lördag 12 mars 2016

10 september 2015

Ok, suuuuuperlångt inlägg nu och heeeeela historien med detaljer. Förvarning!
Det här datumet ligger varmt om våra hjärtan för det var ju då finaste Lova valde att komma till världen, som dessutom var hennes beräknade förlossningsdatum. En punktlig tjej det dära! Det hela började med att jag kände kvällen innan vid 21-tiden att det minsann gjorde lite ont under förvärkarna, men bara någon gång då och då så jag vågade inte hoppas på något mer. Jag var ganska trött vid det laget på att vara gravid och började tro att jag definitivt skulle gå över tiden. Men strax efter 03.00 vaknade jag av en värk, bara det var lite konstigt tyckte jag och då visste jag att nu var det nog på g. Då ringde jag iväg till förlossningen och de tyckte jag kunde avvakta lite, men ändå ringa så fort det hände mer för det började bli fullt. Fullt?! Fullt? Var ska jag ta vägen? 

Någon gång efter 6-tiden ringde jag in och sa att vi snart skulle komma in för nu var det värkar ungefär var 4 minut. Frejas förlossning gick snabbt för att vara förstföderska så de sa åt mig att åka in på första värken. Man hinner nästan glömma lite, för jag fungerar lite som "det blir värre, håll ut", men det skulle ju inte funka den här gången att vänta för länge om man nu inte ville föda hemma. Vi åkte och lämnade Freja hos min mamma som var hemma och åkte vidare till Huddinge förlossning. Känslan - så sjukt spännande och pyttelite rädd för nu var det ju dags igen. Inskrivning vid 08.00, 5 cm öppen så vi fick stanna, och berättade då att jag ville föda med så lite smärtlindring som möjligt för det funka så bra sist. 

Kroppen är så otrolig, heja kroppen vad du kan! En god vän gav mig rådet under min första graviditet att tänka "det blir värre" och det höll jag fast i krampaktigt och sedan läste jag inledningen till en bok (föda utan smärta) som handla om att använda sig utav mindfulness eller att dyka ner i värkarna. Man skulle se värkarna som ett hav med vågor som kommer och går och bara följa med. Eftersom jag är typ uppvuxen på stranden med en mamma som älska stranden så kändes det som en teknik jag kunde relatera till. Våra somrar på Pålsjö strand med mamma <3 Och jag hörde någonstans att om man skulle råka bli medvetslös under en förlossning så skulle kroppen ta hand om det ändå - typ gå in på autopilot. Sedan, mottot KBK - kör bara kör, funkar också väldigt bra. Så det var mitt mantra under denna förlossningen - "det blir värre", Kbk och "go with the flow". Att ta smärtlindring är verkligen fantastiskt, men för mig kändes det bäst att kunna känna allting helt och hållet för att vara fullt närvarande. (Verkligen inte meningen att samla poäng eller något, men för mig funka det här bäst. Ingen är sämre eller bättre, alla förlossningar och tillvägagångssätt med olika smärtlindringar är fantastiska.)

Jag vet inte hur många gånger min barnmorska frågade mig om jag ville ha smärtlindring. Jag var ändå öppen för förslag och testade på TNS, men det funkade knappt. Batteriet krångla och jag tyckte den mest var i vägen med alla sladdar. Så den skippade jag efter tag. Skillnaden från Frejas födelse var att vattnet inte hade gått denna gången så det kändes som det aldrig riktigt kom igång. Min barnmorska ville gärna låta kroppen ha sin gång och låta vattnet gå utav sig själv medan jag ville ta hål så vi kunde få ut vår lilla sessa. När en annan barnmorska kom in passade jag på att be henne ta hål och hon nickade och sa givetvis, haha! Kl. 10.55 gick fostervattnet och krystvärkarna sattes igång 11.01. Klockan 11.06 kom hon äntligen till världen! Och hjälpes vilken superbebis och hjälpes vad alldeles perfekt hon var/är. Under de fem minuterna kändes det som jag skulle tuppa av minst tre gånger på grund av värkarna, men som den där vågen, dyka ner i smärtan och låta den ha sin gång, funkade. Fast det var liiiiite läskigt att känna kroppen till gränsen till avtuppning. Men som sagt, kroppen är fantastisk, det svåra är nog att våga lita på kroppen. Johnnie var också helt fantastisk som gav mig kallt vatten att dricka mellan krystvärkarna (det var himmelskt gott och gjorde att man för en nanosekund inte tänkte på hur ont det faktiskt gjorde) och stöttade bra.

Allt flöt på jättebra när vi hamna på BB. Jag dock extremt trött som till slut inte hade sovit på 23 timmar (man får sådan ny energi när man fått sin plutt, istället för att sova titta man på underverket). Vi stannade bara en natt. Jag ville hem till Freja och mysa som en enda stor familj <3

Jag är obeskrivligt tacksam över att få ha upplevt det två gånger och resultatet av det är priceless. #gratitude 
Första bilden som samlad familj




torsdag 10 mars 2016

Liten börjar bli stor alldeles för fort

Idag fyller Lova 6 månader. SEX MÅNADER!! Vad hände med tiden egentligen? Lova älskar sin storasyster Freja, gröt, morotspuré, bada, titta spegeln, gå ut på äventyr och att kunna se ut i världen från vagnen, Frejas rum, sin kosnutte, napp och framför allt att busa. Vi är obeskrivligt tacksamma för att du ville komma till vår familj, du förgyller den verkligen - vi alla älskar dig vår lilla guldklimp Lova <3 Givetvis tog vi lite bilder idag, som kommer nedan. Hurra för dig Lova! Imorgon kväll när barnen somnat ska jag minsann skriva förlossningsberättelsen - håll utkik imorgon kväll eller lördag morgon så får ni veta hur det var för Lova att komma till världen.

Kan ni se vilket blivande busfrö vi har här? 





onsdag 9 mars 2016

"Mamma!! Cyklaaaaa!"

Något som äldsta dottern älskar är att få cykla och framför allt sin egna cykel. Det kvittar typ vem vi träffar, hon berättar för alla att hon minsann har en lila cykel hemma, kassörskan på hemköp nickar glatt. Nu har hon nog tjatat i två månader att hon vill cykla, men svaret har ju alltid blivit nej för att det antingen varit snö, is, slask, regn eller för kallt. Men i måndags minsann, då trotsa vi vädret och tog ut cykeln. På med galonbyxor och ut.  Freja blev minst sagt överlycklig över att äntligen få cykla igen. Älskade busa!


onsdag 24 februari 2016

"Jag ska bara.."

Jag vet inte hur ofta jag har tänkt att jag ska blogga, men sen kommer alltid något i vägen.. "Jag ska bara" blir det lätt när man är tvåbarnsmamma - vilket är härligt det med. Att vara tvåbarnsmamma har verkligen gått över förväntan och det funkar så bra med kidsen. Jag kom på att jag har inte skrivit ner min förlossningshistoria med Lova, får hoppas att jag kan göra det ikväll när barnen somnat. Vädret vi har just nu är bokstavligen helt lovely. Strålande sol och blå himmel. Igår gick vi (vi i som jag, Freja och Lova) på promenad längs Rudan, vilket är en sjö som finns nedanför där vi bor, och det var alldeles underbart. Vi tankade D-vitaminer och bara njöt. Snart blir det dags att fixa lite lunch och sen får det bli en till dag i det fantastiska vädret. Man måste passa på. Älskar att vara föräldraledig!! Nedan kommer lite bilder från dagen igår.
 Här fiskar stora damen.
 Klättrade i "bergen"

  Fiska i stora havet, men det var ju fryst
Kärlek.

tisdag 5 januari 2016

Julen 2015

Den här julen som nu har passerat spenderades i Sälen tillsammans med min familj och familj på mammas sida. Vi hade hyrt en rymlig stuga som hade både brasa och bastu. Den låg högt upp så det var en vacker utsikt. När vi anlände var det ingen snö, men det blev minsann vitt på marken dagen innan julafton, så vi fick en vit julafton - mysigt.  Ingen i vår lilla Stenbergs familj åker skidor, utan vi hängde på badhuset och åkte pulka. Det var en väldigt lugn och mysig jul med mycket skratt och kortspel på kvällarna. Dessutom hann jag fylla 26 år. 26 år!

Jag var nog dock lite halvt stressad, som man kan bli när man är full av hormoner och reser för första gången med två barn och framför allt med en som bara är 3,5 månader. Men det gick verkligen kanonbra med barnen, de var superbäst under hela vistelsen båda två. Supertjejer! Något som jag verkligen fått insikt om den här julen var att familjen är verkligen allt - ALLT! Jag älskar min familj och framför allt min egna lilla familj. Vi kunde inte fått bättre döttrar - ni gör oss kompletta. Här nedan kommer lite bilder från resan i Sälen. 


fredag 11 december 2015

Nu är det officiellt helg

För oss är ju varje dag en helgdag i princip nu när man är föräldraledig, men idag är det fredag och maken har slutat jobbet och är snart hemma. Då är det helg för hela familjen! Idag har vi passat på att skapa - målat, glittrat och gjort en julgran på Frejas dörr. Vi har även läst böcker i flera omgångar. Jag är så glad för att äldsta dottern älskar böcker, hoppas det håller i sig. Dessutom älskar jag att köpa böcker, så snart har vi nog ett bibliotek här hemma. Just nu i den här skrivande stunden så tittar vi på Ariel och Lova sover i babysittern bredvid. En alldeles perfekt start på helgen måste jag säga, det är bara Johnnie som fattas. 

Jag fick mina föräldrars gamla systemkamera för ett tag sen och jag försöker bli bättre på att fånga de vardagliga stunderna som vi upplever tillsammans här hemma. Fånga mina barns barndom på bild <3

Storasyster läser för lillasyster